Jag sliter mitt hår....

Om ni bara visste vad jag upptäckte igår!
Låt mig dra en snabb resumé....
Min lillpiga - hon med det långa fina ljusa tjocka håret. Det som är så långt.... når ända ner till svanken. Böjer hon sig bakåt så når det ner till knävecken. För att vara bara fem år (fyller fem på lördag) så är det ovanligt med så långt hår. Men så föddes hon ju med en rejäl kalufs också ;-) Jag menar... hur många barn har inbakad fläta vid 9månaders ålder??
Men nu är inte håret så långt längre - som ni kanske börjat ana.
Igår upptäcktes att hon lekt frisör hos en kompis kvällen innan. *suck* Och det var inte lite hår som kapats. Istort sett hela högra sidan hade "toppats". Det blev till att be svägerskan om hjälp med saxen i högsta hugg. Hela ca 20cm var ett måste för att klippa ihop det med det andra håret.... *grinar*
Visst har hon långt hår idag med men MYCKET kortare än i förrgår. Hon ser ut som någon helt annan idag.

När jag frågade var det hänt och vart det avklippta håret var så svarade hon tillslut:
- "Vi gjorde det på V´s rum och gömde håret i en hemlig låda på ett hemligt ställe. Men det var inte bara jag .... V klippte sitt hår också!" (V är en kille)

!!!!

Ja tro faan det! Jag hade nog gjort detsamma ifall jag gjort nåt jag vet man inte får.

- "Men mamma! Det växer ju ut och blir långt igen. Dessutom har jag faktiskt sagt flera gånger att jag vill ha kort hår. Hellst vill jag faktiskt raka av allting"

Tur att kärleken är stor... för sånt här gör mig helt slut.
Ringde V´s mamma igår och hon skulle se om hon hittade någon hemlig burk på ett hemligt ställe. Forstättning följer....